Stadsvandring i Berlin 2

Startpunkt: Brandenburger Tor

Välkommen till Pariser Platz och en ny stadsvandring. Bakom oss har vi C G Langhans Brandenburger Tor med dess Quadriga, fyrspann. Under andra världskriget bombades fyrspannet sönder, varför det Du nu ser är en kopia från efterkrigstiden. Nu skall vi emellertid ha blicken åt öster och Berlins paradgata nummer ett, Unter den Linden, under lindarna. Avenyn sträcker sig härifrån till slottsplatsen, där det tyvärr nu inte finns något slott, men det berättar jag mer om när vi kommer dit. Vandringen planerar jag att avsluta vid TV-tornet. Nu går vi. Den första tvärgatan som vi stöter på är Wilhelmstrasse. Det är en av Tysklands viktigaste politiska gator. Sedan 1800-talet har många viktiga regeringsbyggnader legat här, bland annat rikspresidentens palats, gamla rikskansliet och luftfartsministeriet, där Göring huserade. Idag ligger finansministeriet i Görings lokaler. Vi fortsätter över gatan och snart ser vi en stor byggnad, på södra sidan av avenyn, som sträcker sig över ett helt kvarter. Om Du tittar upp mot trädtopparna ser Du säkert flaggan som vajar i vinden. Just det! Det är den ryska ambassaden. Det sovjetiska inflytande över DDR var, minst sagt, påtagligt, vilket sannerligen framgår med all önskvärd tydlighet om vi ser på huset.

På Unter den Linden 40 ligger Berlin Story, en butik som erbjuder mycket intressant för den som är intresserad av Berlin, böcker, filmer, kartor, kort med mera, allt ifrån preussarnas Berlin, över östtyskarnas till dagens Berlin. Har Du lust kan Du stanna och titta på filmen som visar Berlins framväxt.

(Se bild 1)  Efter ytterligare några steg kommer vi fram till Humboldtuniversitetet, som byggdes 1748 som ett prinspalats. Wilhelm von Humboldt var en statsman och språkforskare. Han grundade stadens universitet år 1809. Om Du är intresserad av böcker och läser på tyska har Du nu kommit rätt, längs med universitet brukar försäljare bjuda ut böcker en masse, ett slags utomhusantikvariat. Universitetsbyggnaden är en del i von Knobelsdorffs torg Forum Fridericanum, ett uppdrag som han hade fått av Fredrik den Store (1740-1786). I torgets nordöstra hörn ser Du statsoperan. Operan uppfördes i mitten av 1700-talet. Ett sekel senare förstördes byggnaden i en brand och återuppbyggdes. Ytterligare hundra år senare förstördes operan i kriget. Den byggdes upp efter originalritningar 1952-55. Bakom operan ser Du St. Hedwigskatedralen, som uppfördes 1747-73. Platsen kallas sedan 1947 för Bebelplatz. August Bebel grundade tillsammans med Karl Liebknecht 1869 det tyska socialdemokratiska partiet. På denna plats, den 10 maj 1933, anordnade nazister ett stort bokbål där misshagliga författares, såsom Thomas Mann, Kurt Tucholsky och Stefan Zweig, verk brändes. Om det inte pågår renoveringar av byggnaderna runt torget skall Du gå över gatan och in på torget för i marken finns ett minnesmärke över bokbålet. Genom en glasskiva ser Du ner i ett vitt bibliotek, vars bokhyllor gapar tomma. Vi får inte glömma denna tid, då ordet inte var fritt. Det kan vara på sin plats att påminna om Heinrich Heines ord "dort wo man Bücher verbrennt, verbrennt am Ende auch Menschen" (där man bränner böcker bränner man slutligen också människor).

(Se bild 2) Fortsätt nu vägen fram. Du kommer förbi Neue Wache, en vaktlokal som idag är ett minnesplats över krigets och våldsherraväldets offer. I lokalen finns Käthe Kollwitz skulptur "Mor med död son". Nästa byggnad inhyser DHM, det tyska historia muséet.

Inte långt från DHM ligger Museumsinsel, museiön, sedan 1999 ett av UNESCOs världsarv. Du tar till vänster direkt efter DHM. På ön finner Du fem muséer bland annat Pergamonmuséet, med Zeusaltaret från Pergamon och Ishtarporten från Babylon. Det är mycket mäktigt och man kan inte smälta allt vid ett besök. Om Du bestämmer Dig för att avvakta med museibesök fortsätter Du istället rakt fram förbi historiska muséet. Gå över slottsbron och Du befinner Dig i Lustgarten. Rakt fram ser Du Berliner Dom. Kyrkan byggdes 1894-1905 på platsen för en äldre kyrka. Berliner Dom var ätten Hohenzollerns begravningskyrka och i kryptan ligger runt 100 personer begravda. Förutom kryptan kan Du även bege Dig de 270 trappstegen upp i kupolen.

Byggnaden, med grekiska kolonner, vid Lustgartens kortsida är Altes Museum.

På andra sidan vägen ser vi Slottsplatsen. Här fanns fram till 1950 kungliga slottet i Berlin. Slottet skadades under kriget, men inte värre än andra byggnader, trots detta beslutade det östtyska kommunistpartiet, SED, att slottet skulle sprängas. En liten del av slottet finns kvar i DDRs statsrådsbyggnad i sydöstra delen av plasten, nämligen balkongen varifrån Karl Liebknecht utropade den socialistiska republiken 1918.

(Se bild 3) Om Du går över gatan och in på slottsplatsen kan Du se utgrävningar från det gamla Berlin. Du ser också ett synnerligen förfallet Palast der Republik. 1976 uppfördes denna östtyska parlamentsbyggnad. Då huset var fullt av asbest stängdes det 1990. Det östtyska statsvapnet med hammaren och skäran som fanns att beskåda ovanför huvudentrén är nu bortplockat. Idag används huset bland annat för utställningar. I juli 2002 beslutade förbundsdagen att slottet skall återuppbyggas, vilket betyder att Palast der Republik kommer att rivas. SEDs efterföljare, PDS, röstade emot förslaget att återuppbygga slottet. Under DDR-tiden användes platsen framför huset till parkeringsplats och arena för statsorganiserade demonstrationer och samlingar. Man kan inte undgå att fråga sig om det är rätt att riva Palast der Republik och bygga upp slottet eller inte. Även DDR-statens arkitektur är en del av Tyskland historia.

Vi går ut till Unter den Linden, som nu heter Schinkelallee (nyklassicistisk arkitekt 1781-1841) en bit fram innan gatan ånyo byter namn, till Karl Liebknecht Strasse. Bakom Palast der Republik rinner Spree. Vi går in i parken bakom floden för att beskåda statygruppen med en sittande Karl Marx och en stående Friedrich Engels, författarna till Det kommunistiska manifestet.

Vi fortsätter österut över Spandauer Strasse. Till vänster ser vi Sankt Marienkirche och till höger Rotes Rathaus (röda rådhuset). Rådhuset kallas så, inte för att det ligger i det gamla kommunistiska DDR utan, för att det är byggt av rött tegel. Huset uppfördes 1861-69 i nyrenässans, förstördes under kriget och återuppbyggdes under 1950-talet. Rådhuset är i dag säte för Berlins borgmästare. Mitt framför oss ser vi Neptunbrunnen och bakom den TV-tornet, Berlins främsta landmärke. Tornet byggdes i stål och betong under 1960-talets andra hälft och är 368 meter högt, om man åker upp i tornet når man en höjd av 203 meter. Nu åker vi upp. Det blir 6 euro per person, men det kostar vi på oss. Under Dig ligger nu Berlin. Eftersom vandringen nu är slut tycker jag att Du skall beställa något i Telecafét och låta tornet visa Dig Berlin åt alla väderstreck. Det tar en halvtimme för tornet att snurra runt sin egen axel.